Spontanitet

Det kan ju kännas ganska irrelevant att behöva beskriva sig själv, för sig själv, men jag satt en stund och reflekterade över mig själv som person. Jag tror inte alls att det är fel, snarare en förutsättning för personlig utveckling. Alla har vi våra personligheter som av antingen naturen eller erfarenheter har skapat oss till dem vi är.

Bland mitt reflekterande kom jag fram till att jag är en väldigt lugn person som gillar stabilitet och att ha kontroll på läget. Jag ogillar förändringar eftersom dem, enligt mig, utgör ett hot mot tryggheten som jag så gärna vill känna vilket också innebär att jag ogillar spontanitet. Allt måste vara ordentligt genomtänkt och praktiska aspekter från både höger och vänster måste vägas in, ju fler gånger desto bättre. Samtidigt som jag uppskattar dessa egenskaper önskar jag att jag vore mer impulsiv för att göra livet mer oförutsägbart, att göra det där oväntade och galna som faktiskt kan bli hur bra som helst. Det där oväntade i vardagen är jag så himla dålig på och jag kan bli så bitter på mig själv ibland när mina praktiskt lagda tankar kommer in och tar över. Men, jag har blivit bättre på det. Min kära pojkvän kan vara väldigt spontan ibland och det är precis vad jag behöver! Vi får se om jag lyckas med något spontant i helgen.. ♥

En bild på en lugn och ospontan tjej från i somras.

Min kollega som helt spontant kom en god chokladbit, dagens spontana!

En lugn och ospontan tjej som också absolut älskar allt roliga i livet, som att ha roligt med mina kollegor exempelvis. Och få till sköna foton med oproportionelig arm.